Tvättvång, beskrivning
Tvångsimpuls - känner att hon måste byta kläder
Katastroftankar - framgår inte så tydligt i filmen. Om man kunde prata med henne kan hon nog beskriva hur hemskt det skulle vara om hon hade smutsiga kläder på sig. Det skulle kunna beskrivas som en katastrof. Tankarna handlar nog också om att få smutsen på sin kropp, kanske i sin mun.
Situationer - varje gång hon varit hemifrån känner hon att hon måste byta till rena kläder. Kläderna blir alltså smutsiga när hon varit borta från hemmet. Man kan nog utgå ifrån att det finns grader av smuts här. En kortare promenad utanför huset är säkert inte lika obehaglig som att t ex sitta på en buss med många andra människor.
Att ta i sina smutsiga kläder är också en situation som väcker obehag (och impulser att tvätta sig). När man förbereder en behandling är det bra att få grepp om hur dessa "grader" ser ut.
Tvångshandlingar - ritualer. Byter kläder, slänger kläderna på golvet
Ber om försäkring - hennes pappa kan ge lugnande besked. Han måste säga på ett visst sätt. Om han säger på fel sätt får han göra om - ge försäkringen på bättre sätt.
Undvikande - att ta i kläderna (slänger dem på golvet). Hon undviker också att komma i situationer som är (hon upplever som) "smutsiga". Det gör att hon undviker många sociala kontakter.
Kortsiktiga / långsiktiga effekter av tvångshandlingarna
På kort sikt blir hon ju lugnare, känner sig ren, mindre risk att katastrofen skall ske. På lång sikt blir hon dels känsligare för vad som kan vara smutsigt, noggrannare med sina tvångshandlingar, dels mer socialt handikappad. Döljer sina problem för andra, blir försiktigare med att träffa andra och att vara på platser som kan vara smutsiga.
Det är viktigt att inse att det finns en fördel att kunna känna sig smutsig, känna behov av att tvätta sig, undvika smuts, etc. Om man inte har den förmågan lever man farligt (risk att bli smittad, smitta andra) och kan uppfattas av andra som en snuskig typ. Frågan är bara - hur renlig skall man vara? Vad är lagom? När blir renligheten ett problem? Om man skall få diagnosen OCD krävs att man skall ha så stora problem att det hindrar en i livet. men man inser ju lätt att det inte kan finnas någon tydlig gräns för detta. Kan inte finnas någon gräns mellan det som kan kallas för "sjukt" eller "friskt".
Den som har OCD har bara mer av det som de flesta har - förmågan att känna sig osäker.