Kamrater/fritid

När det gäller att umgås med andra barn så har barnet med ADHD svårt att vara med i den diskussion som ofta inleder leken.

Det handlar om att bestämma vad man ska leka och vissa regler för leken. Redan på det stadiet kan barnet med ADHD vara för otåligt och dra igång en aktivitet som ofta inte sedan slutförs. Impulsiviteten gör att de ofta kan byta aktivitet utan att de andra barnen är med på noterna. Överaktiviteten gör det svårt at växla mellan våldsamma och lugna delar av leken. När andra barn blir besvikna kan barnet med ADHD bli både ledsen och arg.

Eftersom barnet med ADHD i de här situationerna inte ser sin egen roll i sammanhanget är de ofta inte lönt att försöka gå igenom vad som gick snett. I stället gäller det att försöka hjälpa barnet till fritidsaktiviteter där det finns bra vuxenstöd. Även här kan det vara aktuellt med belöningssystem som uppmuntrar till väl genomförd lek. Eller att en förälder finns till hands för att se till att leken eller fritidsaktiviteten inte spårar ur.

Barn med ADHD vill ofta vara i händelsernas centrum. Detta kan leda till att man vill uppleva spänningen och drar sig till där det finns en konflikt på skolgården eller där gränser prövas. Det kan också innebära att andra barn uppmuntrar barnet med ADHD till att göra farliga saker som att klättra upp på ett tak eller starta bråk. Här handlar det om att både påverka andra barn så att de inte ”utnyttjar” dessa svårigheter och att lära barnet. Samtidigt som både föräldrar, skolpersonal och andra vuxna måste hjälpa till att fånga upp situationer som får tråkiga följder.