Att skilja på raseri vid Aspergers syndrom och vid bipolär sjukdom

• "Härdsmältan" är undvikande. Barnet med Aspergers syndrom skriker, håller för öronen och springer i väg. Om barnet ändå går till anfall, håller han tillbaka slagen – håller tillbaka kraften. Barnets känslor uttrycker: "Håll er borta".
• Barnet kanske kastar glåpord, men det är ett ångestfyllt svärande – det upplevs som ilsken frustration. Barnet upplever inte utbrottet som stimulerande eller speciellt positivt.

• En "härdsmälta" dras igång av en förälders krav, det är ett försvar. Den sätts igång genom en vuxens försök att nå samtycke, som att förmå barnet att göra klart läxan. Till skillnad från bipolärt raseri, som kan utlösas genom att en vuxen säger nej till något krav som barnet ställer, så utlöses "härdsmältan" oftast genom att en vuxen försöker pressa barnet att göra något som han inte vill eller kan göra.
• Vid en "härdsmälta" som satts igång genom att en tvångstanke avbrutits kommer barnet att ickeverbalt uttrycka frustration, men vill inte prata om orsaken. Barnet kanske stirrar ut i intet, vilket är ett tecken på tvångstankar. Barnet försöker dölja tvångstankarna så att de kan fullföljas, men blir hindrad av föräldrarna. Den enorma press och frustration som kommer från tvångstankarna kan då förorsaka "härdsmältan".
• En "härdsmälta" kan inträffa när den vuxna försöker hindra barnet att prata oavbrutet. Detta "forcerade tal" är ett fenomen som kan finnas vid många neuropsykologiska tillstånd, däribland Aspergers syndrom, bipolär sjukdom och Tourettes syndrom. Avbrytandet av det kan upplevas lika smärtsamt som när man blir avbruten i en situation med tvångstankar eller tvångshandlingar.
• En "härdsmälta" kan vara ett resultat av barnets överkänslighet inför ett visst stimuli – ett ljud, en vuxens röstläge eller gester som den vuxne har och som stressar barnet.
• En "härdsmälta" kan inträffa när en vuxen försöker övertala barnet till något. Barnet är envist, helt fixerat på sitt eget sätt att se situationen. En "härdsmälta" svarar vanligtvis på antidepressiv och ångestdämpande medicinering som fluoxetin eller benzodiazepiner.
  
  

Tio markörer som visar på bipolär sjukdom vid ett barns vredesutbrott

• Vredesutbrott är ett framträdande fenomen vid tidig bipolär sjukdom och kan upptäckas hos grundskolebarn. 
• Barnet fungerar bra i skolan. Utbrotten kommer hemma på kvällen i samband med utmattningen efter att barnet har kontrollerat sitt humör hela dagen och inte längre klarar av att hålla ihop. Barnen är som mest sårbara på kvällen.
• Utbrottet uppstår plötsligt utan någon som helst synbarlig anledning – när barnet nekas något eller vid en tillrättavisning. Barnet kanske provocerar de vuxna för att få igång utbrottet.
• Väl igång byggs utbrottet successivt upp, från explosivt beteende till ett avklingande. Barnet klagar ofta över huvudvärk eller utmattning, eller somnar genast efter vredesutbrottet.
• BS-relaterade vredesutbrott är så kraftfulla att man inte skulle kunna imitera dem själv. Barnet kanske ömsom yrar, fnittrar, gråter häftigt eller skriker ut obsceniteter. Förmågan att hantera situationen går förlorad och regredierande är vanligt.
• Hemska och skrämmande tankar som att använda knivar eller eld finns hos barnet, och uttalade hot mot familjemedlemmar förekommer under vredesutbrottet. Tankarna och hoten förverkligas knappast, men intensiteten i dem kan vara nog så skrämmande.
• Under utbrotten tar barnet sönder egna föremål som i vanliga fall är betydelsefulla, förstör även föräldrarnas saker. Barnet drivs ofta av en känsla av tvång, att ett speciellt föremål måste förstöras. När det limbiska systemet i hjärnan tar överhand kan allt som normalt värderas positivt av barnet utsättas för dess förstörelsebehov.
• Barnet beskriver att det under utbrottet upplever en ökande hetta som känns i kroppen från magen, via bröstet, halsen, ansiktet och upp i huvudet. En del barn upplever även en aura innan utbrottet med dimsyn, känslighet för dofter eller huvudvärk.
• Barnet kan under utbrottet uppleva det som om ett levande väsen tar över och styr, något som är reellt närvarande.
• Utbrottet kan ge en behaglig energikick. Barnet upplever striden behaglig. De flesta människor upplever en "neurokemisk tillfredsställelsekick" vid inlärning. Det är genom detta som hjärnan markerar inlärandet så det kan bli ihågkommet och kunna användas även i andra sammanhang. Det fungerar dock inte så för alla barn med bipolär sjukdom, en del kan inte uppleva den tillfredsställelsen vid inlärning. Många barn med bipolär läggning lider av denna brist på känsla av tillfredsställelse eller lust.
• Under vredesutbrotten utlöses en skur av adrenalin i hjärnan som i sin tur sätter igång produktionen av positiva transmittorsubstanser som gör att barnet kan känna tillfredsställelse och även känna sig piggt och fokuserat. Dessa positiva känslor bidrar kanske starkt till en önskan att återuppleva de känslor som uppkommer under utbrotten. Under vredesutbrottet kan barnet uppvisa paranoida tendenser: "Hela världen är tokig, utom jag". Denna attityd är en naturlig effekt av en stressreaktion. Föräldrar eller andra auktoriteter hamnar i ett fiendeläger när barnets goda omdöme och självbevarelsedrift sätts ur spel.
  
  

Hur reaktionen vid vredesutbrottet successivt ökar

Ett vredesutbrott inom det bipolära spektrumet genomgår fyra faser: från en dysforisk affekt, till provokation och explosion för att sluta i utmattning. För att föräldrarna på ett bra sätt ska kunna klara av situationen måste de kunna sänka stressnivån, avleda barnet och omforma processen.

Den dysforiska fasen: Vredesutbrotten börjar ofta med att barnet uttrycker bitterhet och irritation. Allt irriterar och inget är bra. Beteendemässigt inkluderar denna fas att barnet rör sig från en nedstämd sinnesstämning via provokation, explosion och slutar i utmattning.
Under denna fas ser man att barnet:

• uppvisar ett ilsket, icke-verbalt ansiktsuttryck
• talar med hög röst
• är hyperaktivt
• är retsamt och mumlande
• plågar föräldrarna med otrevliga anmärkningar, bråkar med syskon
• påpekar att det mår dåligt och inte "känner igen sig själv".

Den provokativa fasen: När olustkänslan djupnar börjar barnet hitta en anledning att börja bråka.
Under denna fas ser man att barnet:

• uppvisar ett hånfullt ansiktsuttryck
• uttalar svordomar och oförskämdheter mot familjemedlemmar
• avbryter av föräldrars aktiviteter
• hotar att ställa till med en scen
• närmar sig föräldrarna med knutna nävar och hotande ljud smäller i dörrar.

Den explosiva fasen: I det här skedet blir hjärnans frontallober satta ur spel och det limbiska systemet tar över barnets beteende, och barnet hamnar i total omedvetenhet.
Under denna fas ser man att barnet:

• skriker och gråter, ibland samtidigt, ibland med tillräcklig kraft för att spränga blodkärl i ansiktet.
• uppvisar fradga och förstorade pupiller
• har paranoida idéer, rusar smygande runt i huset och försöker undvika vuxna eller anklagar dem för att vilja skada honom/henne
• uttalar dödshot mot föräldrar och syskon, självmordshot
• hotar med kniv, elektrisk apparatur och tunga föremål
• uppträder våldsamt gentemot husdjur, nära att tillfoga allvarlig skada
• beter sig vilt och oförutsägbart, rusar ut i gatan, försöker hoppa ur en rullande bil.

Det här är det akuta stadiet av reaktionen och barnet är oförmöget att lyssna eller reagera på tillsägelser.

Utmattningsfasen: Barn med vredesutbrott relaterade till bipolär sjukdom uppvisar några karaktäristiska beteenden när utbrottet avtar, man ser att barnet:

• ofta faller ihop och verkar oförstående och "borta"
• klagar över svår huvudvärk
• somnar under en stund
• kommer inte ihåg vad som hänt under utbrottet
• uttrycker ibland vid uppvaknandet en genuin ånger över sitt beteende och vägrar kanske att prata om det som hänt. Barnets förnekande upprätthålls av en skräck över att vara skvatt galen, obotlig och frånstötande.

Från boken Survival strategies, G T Lynn