Vår dotter har ADHD

Vår dotter har ADHD och hon är snart 8 år och har haft diagnosen i snart ett halvår.

Min dotter har sen hon föddes varit ganska mycket, har alltid haft svårt att sova och slutade tidigt att sova middag. Hon var väldigt aktiv som liten och hade många vredesutbrott. Ville inte heller bli tröstad när hon slog sig. Hon hatade att åka bil och att åka vagn för då tyckte hon som vi tolkade det att "det blev för tråkigt". Det har aldrig gått att förutsäga något med henne, många föräldrar vet att nu kommer mitt barn att sova si eller så länge, eller liknande. Det har aldrig gått att göra med henne och det beror inte på att vi som föräldrar varit speciellt dåliga på att läsa henne, utan mer att det aldrig funnits några mönster hos henne trots att vi jobbat mycket för att ha rutiner kring henne.

När hon började att prata så gjorde hon det oavbrutet, t.o.m. när hon drack välling och borstade tänder lyckades hon prata. Hon kunde prata så mycket att jag blev yr i huvudet. Hon hade nattskräck som liten och gjorde andningsuppehåll när hon sov och snarkade mycket så hon tog bort polyper när hon var fyra år. Hon har fortfarande inte sovit många hela nätter i sitt liv, utan vaknar lätt.

Under vissa perioder har jag varit väldigt ledsen och helt slut för att jag har alltid känt mig som en dålig mamma eftersom vi har haft en hel del problem med henne, och inte fått någon förståelse från omgivningen. För i sociala sammanhang visar hon sig alltid från sin bästa sida. Det är först sen hon fått diagnosen som vi har fått förståelse från omgivningen och jag har förstått att vi trots allt gjort väldigt mycket bra för henne.

När hon var 6 år fick hon många jobbiga tankar, hon oroade sig över mycket och var väldigt rädd att hon skulle ljuga om något. Och när vi frågade frågor som om maten var god? eller om dagen på dagis varit rolig, vågade hon inte svara för hon visste inte vad hon själv tyckte och var rädd att ljuga... Hon hade jobbiga tankar om att hon gjort våra hundar illa fast jag visste att hon inte gjort det. osv. Den här tiden var mycket jobbig och hon undrade själv när alla jobbiga tankar skulle försvinna.

Hon har alltid varit mammig och haft och har en del separationsångest. Hon är väldigt disträ och blir lätt störd om hon ska göra nåt, exv. har hon mycket svårt att klä på sig och göra sig iordning på morgon eller kvällen. Det kan ta upp till en timme för henne att klä på sig och borsta tänder och tvätta sig om hon ska göra det själv. När hon kommer ut från badrummet så kan hon ändå glömt nåt. Hon kan uttrycka själv att hon fastnar i saker och har svårt att komma vidare, hon blir exv. alltid sist på gympan för hon fastnar i duschen. Hon ligger efter i matten för hon fastnar i teckningar som hon gör i matte boken. Hon glömmer ofta saker och har svårt att hålla fokus. Det är svårt för henne att ta instruktioner i flera led. Att ändra rutiner för henne är jobbigt då blir det liksom kaos och hon blir ofta jättearg. Hon har svårt att förstå att man inte hinner leka med kompisar, rita, titta på tv och spela dator på samma kväll, och blir superupprörd över det. Fast vi förklarar att man måste välja och at man inte kan göra allt jämt.

Hon har ofta svårt att somna på kvällen, det är då som om det sätter ordentlig fart i hennes huvud. Det är många tankar som måste ventileras. Sen är hon svår att få upp på morgonen.

Hon vill inte gärna gå till skolan och säger att hon inte trivs, hon säger att hon känner sig ensam.  Hennes händer rör sig ofta och plockar på saker och ting, hon har svårt att sitta stilla när hon äter och är väldigt vild i lekar. Hon är väldigt smart för sin ålder och har tidigt ställt frågor som äldre barn brukar ställa. Hon har en otrolig empati både mot djur och mot människor. Hon är modig och törs säga ifrån när någon behandlar nån annan illa på skolan. Hon är väldigt duktig på att rita och ritar ungefär som en 11 åring, hon började läsa och skriva tidigt. Hon har en underbar humor men tyvärr spårar ofta sker och ting ur för henne, det liksom går överstyr. Börjar man skoja och busa med henne så skruvar hon upp sig så att det är svårt att sluta sen. Bus med lillesyrran slutar ofta med grin för hon blir för hårdhänt...

Folk runt om har svårt att förstå våra problem för i sociala sammanhang är hon oftast exemplarisk, det är hemma det brakar.

Skulle kunna skriva mycket mer men det här är en sammanfattning av min känsliga, empatiska, kloka, oroliga, krävande och underbara dotter.